Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 7, 2011 14:50:21 GMT -5
I det matta skenet från månen, samt från ett flertal blinkande, döende lampor, förde Ushio sina steg in i stadens soptipp. Lukten här förvånade henne inte det minsta - om hon hade tur skulle hon hitta något ätbart. Stora högar av människornas skräp tornade upp sig över henne när hon trädde in genom de höga grindarna - som för den delen stod vidöppna, likt allt annat i staden. Detta gjorde så många platser tillgängliga - för alla. Ushio såg sig omkring. Det mesta var nog gamla rostiga bilar, däck, trasiga möbler, metallskrot... Ushio rynkade nosen när hon såg en benig katt skrika ut i natten, och sedan sprang iväg lika snabbt som den dykt upp. Hon hade länge levt på såna - katter. Ibland hade hon till och med tvingat i sig en råtta, eller två - dock var de mycket svårfångade, och kunde dessutom bära med sig sjukdomar. Hon fortsatte att gå, den röda blicken vaksamt vandrande över området på jakt efter mat. Hungern jagade henne ständigt, krävde mer.. alltid mer.
paxat till Rigor <33
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 7, 2011 15:10:39 GMT -5
Rigor's steg hade sedan länge upphört, nu låg den stora hunden utsträkt i en gammal soffa som stod på sne, i mitten av ett soptippsberg av möbler och skräp. Han låg i den ända soffan i just denna soptippshög som faktisk var vänd uppåt. Han letade sällan efter bekvämlighet, men eftersom han i större utsträckning vandrat hela dagen så tyckte han att han hade förtjänat det. I hans tankar fanns det allt möjligt, från den dag han vandrat till den dag han fann staden här. Han började känna sig hemma faktiskt, men om det verkligen skulle hålla kvar honom var osäkert.
Ljudet av en bitter katt väckte honm helt ur dvalan och han spettsade genast de slokande öronen. Hans ögonlock slogs upp och i skenet av månen lös nästan hans ljust blågrö ögon. En ovalig nyans, då de flesta Husky med blå ögon bär en isblå glans. Han höjde huudet upp och reste bakdelen för att enkelt sträcka ut på den ånga kroppen. Hans svarta fäll bar en mörkblå glans, medans de vita partierna lystes upp som snö i vntermånaderna. Han tog några lätta språng ner, landade på möbler som såg stadiga ut tills han nådde fast mark under tassarna. Han behövde ett regält mål mat och tassarna förde honom längre bort på soptippen, där han tidigare sett gammal mat från människorna som försvunnit hej vilt.
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 7, 2011 15:18:26 GMT -5
Hennes vandring hade hejdats av att en annan hund plötsligt uppenbarade sig, och nu var påväg åt hennes håll. Hon stannade upp, granskade hanen. Stor, svartvit. Hon själv borde ha vetat att man sällan kan vara ensam på en sånhär plats. Men Ushio tänkte knappast vända om - istället fortsatte hon att gå, stadigt framåt. De breda tassarna slog i marken, rytmiskt, och det massiva huvudet höjdes en aning då hon närmade sig främlingen. "God kväll." hälsade hon, smått kyligt.
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 7, 2011 15:26:26 GMT -5
Ännu en hund uppenarade sig, vad var nu detta? Kryllade denna staden också av övergivna loppbitna dägg hundar? Han fnös kallt åt tanken och nickade tydligt åt främlingen. En grotesk sakom han fick säga det själv. Fördommar om allt och alla kom alltid i första hand. Han höll svansen högt och böjt in över ryggen. En sak som inte alltid ses hos Husky's vilket skvallrade åter igen om hans korsning, som även höjden skvallrade tydligt om då han iprincip var redan 10cm för hög för rasstandard.
Rösten bröt tystnaden och Rior hejdade sina steg emot maten. Sedan lät han de kalla blå ögonen möta ett blodrött ögonpar. Intressant. Tiken var täckt med långpäls, men ändå såg hon onödigt klumpig ut, troligtvis var hon stark som en björn, men det var Rigor också, med mer massa än hos en vanlig Husky var han både starkare och samtidigt nästan lika smidig och snabb. Att träna var en del av hans liv, mn inte nu längre. Han tog sig tid att tänka efter innan han bestämde sig för att faktiskt svara. - Godkväll..
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 7, 2011 15:43:23 GMT -5
Ushio, som var en kaukasisk ovtcharka, hade ryskt ursprung och kunde ofta misstas som en 'gosig' hund då man först fick se henne. Men om man närmade sig, kom för nära in på hennes ägor, spräcktes bubblan och hennes sanna sida dök upp. Trots att hennes kropp ofta kunde ses som tung kunde hon komma upp i samma hastighet som en schäfer, tack vare att rasen sedan länge lärt sig att fördela vikten. Hon var lite över 70 centimeter, med ett par blodröda ögon och en mestadels mörk, tjock päls anpassad till kallt väder. Under den pälsklädda huden doldes en massiv kropp med kraftiga muskler som säkerligen skulle bli en svår match. Hanen framför henne hade hon först uppfattat som en husky - sådana hade hon sett förut. Men dess ovanliga storlek fick henne att smått undra om han verkligen var av den rasen. Kanske hade hon misstagit sig.
Då hanen hälsade tillbaka kunde hon vara nyfiken - men inte mer än vad hon tillät sig själv att vara. "Aldrig sett dig här förr. Vem är du?"
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 7, 2011 15:56:00 GMT -5
Rigor stod stilla, stirrade med sin skarpa blick på tiken. Ändå hade han något av ett mjukt uttryck och lite vackrare linjer, som antagligen kom ifrån Akitan's sida då Huskys nästan alltid ser smått 'elaka' ut, speciellt då de har blå ögon. Inte Rigor inte. Det är en perfekt täckmantel, enligt honom. Tiken var i jämnhöj med han själv, fast hennes tjocka päls fick henne atts bra mycket större ut, enligt hans egna åsikt.
Han såg betydligt smäckrare ut, men troligtvis var tikens päls det som gjorde illutionen av att hon såg klumpig ut. Fast om man skulle fråga honom skulle han enkelt svara med att han skulle klå henne i hästlängder i en springtävling då han har väldig lätt för att breda ut sitt goda självförtroende. - Vem jag är? Går inte att svara på.. Det får du ta reda på med tiden..[/b] Mumlade han bittert och gik fram en bit emot tiken. Han gillade att ha bra gonkontakt med de han talar till, på det sättet kan han få reda på mycket, genom dolda signaler som man gör omedvetet. - Men om det är namnet du är ute efter så är det Frigore Mentis.. Kalla mig Rigor.. Vad äger du själv för namn?[/b]
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 7, 2011 16:09:56 GMT -5
Hon tippade huvudet som svagast på sned när han närmade sig, och hon bar ett minst sagt likgiltigt ansiktsuttryck. Hans ord fick henne dock att le smått, och ett litet skratt undslapp henne. "Så klyftigt." svarade hon muntert, granskade honom uppifrån och ner en gång till då han närmat sig. Nu såg hon hans konturer bättre. Han var nog i höjd med henne, smal men ändå muskulös. Hon själv var nog bara massiv, egentligen. Dock hade hungern gjort henne smalare än vad hon borde vara. "Ushio." blev svaret på hans fråga, och det svaga leende som tidigare spelat på hennes läppar hade sedan länge dött ut.
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 7, 2011 19:31:21 GMT -5
Tiken var en högst underlig varelse i hans ögon. Han hade mött många på vägen, de flesta var egensinniga precis som honom, inget vidare sällskap med andra ord. Det här var annorlunda, nyfikenheten hade krypit fram och det fick honom faktiskt att vilj tala mer med tiken för att ta reda på mer. Hon hade aldrig sett honom här förr, nej inte så konstigt. Han hade vandrat många mil, dagar som nätter och tackvare sitt Husky blod var han en riktigt god jakthund på köpet, det låg i blodet brukade människorna säga om någon av hundarna kom hem från en rast stund med en hare i munnen. Mat har han aldrig behövt kämpa med. Det föll honom naturligt att jaga när hungern härgade fritt.
- Sååå, världen är sig inte lik längre.. Det är likadant här som därifrån jag kommer.. Tror du att de någonsin kommer tillbaka?[/i] Sa han sedan och höjde ena ögonbrynet för att uttrycka sina frågor och funderingar. Han visste inte riktigt vad han sökte efter när han begett sig hit, men ännu har han inte funnit något större intresse för varken staden eller landskapet runt omkring. Finns det något överhuvudtaget av värde här omkring? Hans liv hade tappat sin mening och han var tvungen att finna den igen då han tappade den förra när människorna försvann och inte tog honom med sig. Han hade sprungit för att vinna hela sitt liv, dragit de tunga lassen. Han hade precis fått börjat tävla, ett helt år för tidigt och sedan övergav de honom.. Han kunde blivit en stjärna. De bittra tankarna speglades på hans utsida, genom att han gjorde ett relatit missnöjt ansiktsuttryck, men fann sig själv tillbaka till verkligheten ganska snart.
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 8, 2011 2:54:52 GMT -5
Hon betraktade hanen för en stund med sin röda blick, försökte bestämma ett tycke för honom. Ja, hon visste inte riktigt ifall hon tyckte om honom eller avskydde honom. Hon uppskattade hans artighet, men.. Nej, än hade hon ingen anledning att ogilla honom. Tiden fick, som sagt, avgöra hur hon skulle bedöma honom.
"Människorna, menar du?" Ett lätt leende spelade återigen över hennes kolsvarta läppar, och den bastanta honan mindes glatt hur de försvunnit spårlöst - och hur världen sedan låg fri framför henne. Ushio skakade långsamt på huvudet som svar på hans fråga. "Nej. De stack säkert av en anledning." Ushio tog en paus. "..Och vad har de att återvända till? En döende stad?"
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 8, 2011 7:39:47 GMT -5
- Självfallet.. Sa han och nickade då hon ställde frågan om det var människorna han menade. Han lyssnade sedan på hennes ord, tog in dem och funderade. Det lät så vettigt, men samtidigt vlle hoppet hos honom inte ge upp om att de skulle återvända. Han hade ju hoppats på att finna människor här. Kanske hade de dragit norr ut? Borde han väda håll? Konstigt nog kändes det som en dum ide, fanns de inte här så varför skulle de finnas där?
- Du har säkert rätt, men då har min resa varit förgäves.. Mumlade han bittert och sjönk ner i sina tankar igen. Staden låg långt norr ut, staden han kom ifrån, men nog hade han vandrat genom skog och den döda öknen för att ta sig hit. Söder, varmare klimat. Tja det hade varit slöseri med tid alltihop och nu visste han inte längre vad han skulle göra. - Borde man stanna? I denna döende stad? Eller ska man bege sig igen i sökandet efter något som blomstrar? Sa han sedan och flinade kallt emot tiken. Det var en fråga han själv inte kunde svara på, så tiken kanske hade ett kort svar åt honom? Eller så fick han söka svar på den frågan någon annan stans. Natten var ung, det fanns många gatuhörn han kunde besöka innan hans tid i livet var över. Han var yngre än tiken framför honom troligtvis, men ack vad man lär sig mycket på en resa i det vilda.
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 8, 2011 7:58:16 GMT -5
Hon kunde inte låta bli att höja på ena ögonbrynet vid Frigores ord. Hade han rest hit för att.. hitta människorna? Ushio trodde knappt sina öron. Och när hon nu började fundera... hade han varit utanför staden. Nu blev hon tvungen att tygla sin iver som tagit eld inom henne. "Du har alltså gått igenom The Outlands?" frågade hon hastigt. Hon ville veta vad som fanns bortom den bistra stenöknen. Fanns det en annan värld, helt olik den här? Fanns det mat? Rent vatten? Frågorna snurrade i hennes huvud, men hon var tvungen att behålla sin värdighet och dolde därför allting bakom en måttligt intresserad mask.
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 8, 2011 8:23:26 GMT -5
Rigor nickade förtydligande då tiken frågade. Om det nu var så det hette. De hundar här verkade ha bättre koll på sånt än vad han hade. - Så det är så det kallas.. Passande namn, det är verkligen inte livat där ute.. Sa han och flinade roat åt det. Nej det var bara några få han stött på, de var verkligen inte pratglada, eller i gott skick. För honom var det en enkel match att vandra, så länge han hittade skugga om dagarna, sov och vandrade om natten när solen inte hettade så mycket. - Har du levt i denna stad hela ditt liv? Är det något av värde?
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 8, 2011 8:31:10 GMT -5
Hon log snett, måttligt road, åt hanens skämt. Men åter till allvaret. "Kan man säga att jag har." svarade hon smått kyligt, log lätt åt sina egna ord. "Och nej. Jag har inte funnit någonting här värt att leva för."Hon förstod knappt att det ens funnits hundar som försökt vandra ut genom The Outlands. I skicket Ushio var, skulle hon inte komma långt utan att ha ätit sig mätt och dränkt törsten ordentligt först. "Den här staden gör en knäpp tillslut. Jag ser hundar dö varje dag, antingen av svält, eller i varandras käftar. Min tid kommer nog tids nog likaså." Hon tystnade, och undrade varför det varit så att hon klarat sig så bra i ett helt år. Hon var inte död, inte heller sårad eller ens törstig - bara hungrig. Hon hade levt på allt hon hittat. Hade det räckt?
|
|
Frigore
Duktig
gpr%%8%%10%%10%%5%%
Posts: 47
|
Post by Frigore on Aug 8, 2011 9:27:41 GMT -5
- Döden är oundviklig, även om svält och i käftarna på andra är en tidigare död än normalt.. Sa han kallt. Han såg inte med stora ögon på det hela, de fick gärna dö i hans käftar om de så hade mage till att störa hans inre ro. Han ogillade sällskap, men nu när flocken, hans flock av slädhundar var splittrade började han känna sig en aning ensam. Det var skönt att ha andra som vaktar ens rygg när man sover. Det är en känsla som han sedan läng saknat. - Hunden tappade sitt värde då människorna lämnade oss.. Vad finns här för mening kvar? Människorna var de som förde vårat syfte framåt.. Sa han kallt och med en hård ton sin röst. Han talade från djupet av sin själ, för honom var det likamed döden då människorna försvunnit, därav hade han sökt dem länge nu. - Fast att leta efter dem har varit slöseri med tid.. Så vad finns kvar att göra?
|
|
Ushio
Duktig
gpr%%16%%8%%7%%9%%
Posts: 118
|
Post by Ushio on Aug 8, 2011 9:56:00 GMT -5
Hon ignorerade hans första kommentar, och mindes tillbaka till den gången hon besökt en människobyggnad, kyrkan, och stött på en död hund bakom en av bänkarna. Det hade sett så tragiskt ut att hon inte stod ut med att ha honom där inne, så hon hade helt enkelt släpat ut honom på gården och lät honom ligga och ruttna där istället. Ute i friheten. "Och nu när de är borta gäller det att hitta ett nytt syfte. Livet går vidare." hon tystnade. Kanske hade det funnits människor med hjärtan och själar, människor som faktiskt brydde sig om sina hundar. Men inte i Ushios värld. I hennes värld fanns bara order, sparkar, tomhet. Hon hade aldrig haft något syfte hos honom från första början. Hennes syfte, hennes liv, började med människornas bortgång. "Vad som finns kvar att göra..?" hon tystnade."Hitta ett nytt syfte. Jag är säker på att du kan göra ett namn av dig i den här stan. Du verkar ha vad som krävs." Ett slugt leende spred sig över hennes kolsvarta läppar.
|
|